Julkortets historia

De första julkorten skickades på 1800-talet

Det första julkortet skickades i England på 1840-talet. Det trycktes i en upplaga av tusen exemplar och var handkolorerat. Det var samtidigt ett nyårskort. I Sverige började man skicka julkort på 1880-talet. Till en början kom både influenser och julkort från främst England, Tyskland och Danmark. Den nu hävdvunna hälsningen ”God jul” hade i början konkurrens av både ”Fridfull jul”, ”Fröjdefull jul” och ”Glad jul.”

Julkortet skapar våra jultraditioner

På köpet fick svenskarna helt nya jultraditioner. Både julgranen och jultomten sägs ha introducerats i Sverige bland annat genom spridningen av de utländska julkorten, som avbildade borgerliga familjeidyller med julgran, tomte och julklappar till barnen. Jenny Nyströms tomtar med grötfat i snöiga gårdsmiljöer gjorde succé och trycktes i enorma upplagor. Hon sägs ha inspirerats av Viktor Rydbergs dikt ”Tomten.”

Populariteten ökar

Till en början delade man själv ut julkorten, men snart kom de att distribueras via postverket. Julkortskrivandet var först en överklassföreteelse som sedan spred sig nedåt i folklagren. Efter 1897 års utställning i Stockholm, blev vykortsskrivandet i allmänhet en sådan fluga, att det sägs att 1903 års ståtliga huvudpostkontor på Vasagatan i Stockholm bekostats av inkomsterna från vykortsportona.

40 miljoner julkort

Trenden att skicka julkort har gått lite upp och ner under 1900-talet. Höjdpunkten nåddes 1996 då 62 miljoner julkort skickades i Sverige. Efter det har antalet minskat successivt, förmodligen på grund av e-postens genomslag. I Sverige skickas årligen ungefär 40 miljoner julkort.

Julkort med dolda politiska motiv

Det finns exempel på att även julkorten kan illustrera politiska skeenden. Ett exempel är under den tyska ockupationen av Norge under andra världskriget. Tyskarna upptäckte att fler och fler norrmän bar tomteluvor som en tyst protest mot den tyska närvaron. Ockupationsmakten reagerade genom att införa ett förbud mot att bära röd toppluva. Detta ledde till en utgivning av så kallade ”nissekort”, julkort med dolda tyskfientliga motiv där till exempel svarta katter eller skator uppträder hotfullt mot en inhemsk norsk tomtenisse. Julkorten förbjöds och beslagtogs.

Källor: Posten, Populärhistoria